Julgran och lockar

Idag är det fjärde advent och vi har klätt julgranen och badat barnen...lilla E:så hår blir så härligt lockigt efter ett bad. Snart är hela huset julmysigt efter storstäd och julklappsinslagningar. 

Pepparkaksbak!

Den tredje advent bakade vi pepparkakor här...tiden går fort och det var ju redan en hel vecka sen!

Sven

Alltså, jag säger bara: - Tack Sven!

Äntligen är det lite vitt ute och de allra värsta vindarna är vi hyfsat skyddade mot på grund av berg och skog. Inne brinner det i öppna spisen och ute viner det kring husknuten, otroligt mysigt! Det är ju heller inte bara jag som rysmyser av det efterlängtade vintervädret (trots att jag tyckte det var bekvämt med det höstmilda) barnen är överlyckliga...åtminstone de två yngsta. Lilla E som bara var drygt ett år när hon upplevde snö första gången minns ju inte det i år när hon är två, så i morse när hon skulle ut till bilen med pappa var hon helt förbluffad över detta nya och konstiga och trampade i slowmotion i bilens riktning och analyserade varje steg och känsla. Pappan hade tyvärr inte tid för slowmotion där och då så han bar in den vilt skrikande lilla tösen i bilen (hon var ursinnig) men hon blev glad igen när hon fick gå i sin takt in till dagmammorna på lokalen. Mellangrabben fick på sig overallen i raketfart och slängde sig nästan ut (han har tjatat och frågat efter vinter och snö sen i somras, samt klätt ut sig till tomte och pepparkaksgubbe till och från under hela året) och väl på väg till bussen fanns det ju inget ställe han inte var tvungen att testa snödjupet på (ganska snart konstaterades det att det var djupast snö i diket). Ute på fältet virvlade stora snömoln upp och man kunde se hur de byggdes upp för att sedan blåsa rakt mot och förbi oss så det bet i kinderna. Barnen ropade - Nu kommer en ny våg! Och så studsade de lite av förtjusning innan de vände ryggen mot snöyran. Ja, tänk att Sven kunde föra så mycket glädje med sig!

Julkänsla?

Trots att det står tomtar runt öppna spisen, hänger en stjärna i köksfönstret och resten av rummen har ljusstakar och lite pynt tycker jag att det milda höstvädret (det är ju faktiskt december och vinter nu) hindrar den där riktiga julkänslan att komma fram. Vår lille tomtenisse/pepparkaksgubbe här hemma gör dock sitt yttersta för att framkalla alla tankar på julen och var helt sprudlande lycklig när de stora jul-lådorna plockades ner från vinden. Skönt att allt gick så snabbt att få upp, aldrig tror jag att jag fått så mycket hjälp att fixa något. Under tiden som jag satt upp stjärnan och lite annat som skulle hängas högt hade nissen hängt upp julstrumpor och i princip spridit ut allt som fanns i lådorna runt om i huset, jättesnällt och jättefint (trots att många saker hamnade på lite annorlunda ställen). Nu har vi till exempel en ljusstake på sänggaveln istället för i fönstret (där var det för trångt med alla blomkrukor).

Världens godaste tunnbröd

Efter att ha styrt upp en del praktiska saker kring c-uppsatsen tog jag mig en, kort, stund till att steka några tunnbröd. Himla snabbt sätt att få till nybakt bröd - som, enligt mig själv, är världens godaste. Just tunnbröd tycks vara vanligt att ha ett hemligt släktrecept på...jag tror faktiskt inte att jag lämnat ut det till någon och tänkte hålla det så. Nu är det snart läge att hämta lilla gullefjunet hos dagmamman. 

Organisera mera...

Här finns det att göra med att få ordning i röran, men jäklar så skönt det ska bli när 'var sak har sin plats' och allt onödigt är slängt! 

Längtan...

Det är inte alla som har en liten tomte hemma, som dessutom rider på en lila enhörning :-) Den här lilla grabben påpekade sorgligt nog att det var första gången han sett mig måla en bild där jag är glad (hemskt!). I övrigt är det stark längtan efter jul samt lugn och ro hos diverse familjemedlemmar. Tur att vi har denna lilla hustomte att lindra vår längtan. Nu är sista tentan inlämnad och lugnet är på god väg att infinna sig, eller åtminstone försvinner den värsta stressen.